Det här med vilken tid på dygnet är en fundering jag ofta har. 3/5 av familjen sover gärna länge på dagarna och är vakna på nätterna.
Efter många års övning har jag konstaterat att det kommer aldrig att bli så för mig.
Jodå, jag kan vara uppe om nätterna, bara jag har något att göra. Ser jag bara på tv somnar jag ofelbart... å att sitta vid datorn tråkar ut mig. Så de nätter jag är vaken länge innebär alltid någon slags aktivitet... så behöver jag inte skriva mer om det....
Däremot gillar jag faktiskt dagar och ljus. På vintern är det ett elände med dessa korta dagar. Jag är extremt beroende av ljus, och SOL!
Tempot sjunker enormt de dygn när dimman bäddar in hela landskapet, eller det är mulet å regnar eller snöar konstant.
Men så spricker det upp och en gnutta blek vintersol visar sig- och vips är energinivåerna betydligt högre.
Det kanske är dags att sluta följa andras dygnsrytm. Jag är övertygad om att jag blir betydligt trevligare att umgås med om jag sover när jag är trött, är vaken när det är ljust och dessutom unnar mig en tupplur på eftermiddan OM det nu är så att jag förväntas vara vaken hela halva natten.
I morse, när jag tog min dagliga morgonpromenad (ja, fram och tillbaka till brevlådan- typ 300 steg totalt) kände jag att det nu är läge för att utöka den.
Kan ju inte bli sämre på något vis känns det som.
Dessutom börjar min tidseffektivitet här och nu!
Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar