Finns inte på kartan att någon ens skulle säga det till mig... men ändå finns känslan där ibland...
Hyperkänslig, som jag är vissa dagar, blir jag fruktansvärt ledsen inuti när jag får kommentarer om vad jag borde ha gjort eller tänkt eller vart jag borde ha varit en viss dag vid en viss tid.
Jag vet att 99% av dessa kommentarer inte är illa menade, men när jag hör dem vid "fel" tillfälle tar jag åt mig och får dåligt samvete.
Vissa människor är experter på att säga saker till andra på ett sätt som skapar en känsla av olust och ger dåligt samvete för det man inte gjort, tänkt eller varit.
Tacksam är jag då för er som finns i min närhet och uppskattar det jag gör, tänker, säger och är. För ni är många, många fler än dessa bittra.
När jag är elak och bitter själv tolkar jag dessa människor som extremt självupptagna och egoistiska. Det är antagligen inte hela sanningen.
De har ett sätt att uttrycka sig som gör att jag får en känsla av att inte räcka till, att vara betydelselös. Och den känslan gillar jag INTE!
Dessa människor sätter sina egna behov, åsikter och sitt eget välbefinnande högst i listan. Finns inte alltid en uttalad omtanke om andra.
När omtanke om andra uttrycks så är det oftast i samband med att de själva har någon vinning i att någon annan har det bra.
Ja, jag vet att jag är hård och krass nu, men får jag inte ut detta ur mitt sinne är risken stor att jag sällar mig till "bitterskaran".
Ibland känns det som om det är en trend... inte bara "sköt dig själv och skit i andra" utan ännu värre... "tänk bara på mig själv och bry mig bara om någon annan när jag har något att vinna av det!"
Funderar nu.... när gjorde eller sa jag senast något för att glädja någon annan? När gav jag någon cred senast rätt ur hjärtat? När sa eller gjorde jag något som jag egentligen inte menade?
Vill inte hamna i "bitterskaran" så jag jobbar med att öka min medvetenhet om mitt eget agerande.
För jag vill inte omedvetet såra eller göra så att någon får dåligt samvete. Jag vill vara tydlig i hur jag uttrycker mig och hur jag agerar.
För den dag jag vill såra eller skapa dålig stämning eller dåligt samvete hos andra... då är jag fullt medveten om effekten och konsekvensen... må det stanna vid insikten att det är möjligt!
Oj MArie, så på pricken jag känner igen mig! Jag har de senaste åren mött fler och fler med den läskiga människosynen....det läskigaste är att jag hittills har genomskådat dem när det är "försent" och jag är den som riskerar att bli medlem i "bitterskaran".
SvaraRaderaJAg har också kommit fram till att en bra strategi är att öka den egna medvetenheten om mig själv och mitt agerande. Upptäckte på köpet att mina tonisar är en god hjälp, de reagerar så starkt när jag inte skickar samma vibbar med mun, kropp och attityd - Jag vill inte heller vara med i bitterskaran, vi kan väl vara med i "vi som gillar att uppskatta och uppskattas" eller nåt..
kram och tack för en fin blogg!!