November.... årets längsta månad på nåt vis... Håglös, rastlös, värdelös känner jag mig när det grågrågrå aldrig tar slut.
Längtar sol, längtar värme, längtar vackert...
Gör allt jag kan för att ta till vara de dagar, som faktiskt finns även i november, då solen orkar lysa över det totala intet.
Att sen alla människor börjar prata jul gör inte saken bättre.. bara drygt och gör mig än mer rastlös och obekväm.
Så många måsten och så lite energi.
Skönt att jag hittat något att kanalisera o-heten genom. Därav skålar, glas och muggar med märkliga motiv.
Men det räcker inte riktigt till för att få mig att känna ro.. nä, o-ron styr mitt liv i detta gråa, dimmiga, konturlösa landskap.
Fyra månader till, sedan vänder själen åter till livet... eller livet till själen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar