Fenomen i min omvärld...

Många dagar har jag levt på denna planet. I många olika hus har jag bott... jag kan dock villigt erkänna att jag inte nånsin tidigare haft glödlampor som en evigt noterad rad på inköpslistan för veckohandling (nej... jag veckohandlar inte varje vecka... men när jag handlar så köper jag nästan alltid glödlampor, så jag tyckte det såg bra ut att skriva sådär. Ni kanske t o m får en bild av mig som organiserad och ordnad... det vore nåt det.!)
Det går sönder glödlampor i en hastighet som är helt otrolig!
Iofs ska erkännas att de ställen där vi har lågenergilampor har ett liiite längre intervall för byte. Dock skiljer sig detta från plats till plats i huset. I vissa armaturer (ja... jag var gift med en elektriker i mitt förra liv så jag svänger mig med lite facktermer mellan varven) går glödlamporna typ varannan vecka, medans det på andra ställen lyser å lyser och vi inte har bytt en lampa på alla fyra år vi har bott här...
Ni kan fråga min granne, hon upplever samma fenomen. Dock är hon lite mer organiserad än jag så hon började t o m föra listor över hur många lampor som pajade och med vilket intervall. Risken finns att hon har lessnat, för det finns ingen logik i det...

Sedan detta när man pratar med folk. Jag ringer någon och min första fråga är: "Vart är du?" och min andra fråga är"Kan du prata en stund?"
Annat var det förr. Ringde man någon visste man att dom var hemma om dom svarade.
Tänk att man varken kunde ringa och meddela eller lägga ut på facebook hur långt man kommit när man var på resa. Bara en sån sak!
Jag pratade med mina föräldrar om det häromdan. Min syster åkte iväg på tågluffning när hon var 16. Då fanns minsann inga mobiltelefoner, inga telefoner på tågen, inget Internet och ett vykort tog lika lång tid som idag på sig för att nå sin adressat. Då hann ju den, som varit på resa, nästan hem innan kortet kom.

Att alltid vara tillgänglig, att alltid vara nåbar... jag tror att det har sitt pris i slutänden.
Jag har en plan att jag ska ha en dag i veckan när jag inte svarar i mobilen och inte kopplar upp mig på facebook. Om jag klarar det? Vet inte... jag kan ju missa nåt gardinbyte, förlovning, bröllop, barnafödsel, matlagning eller äktenskapligt gruff någonstans i världen.

Hur som haver... bara iskylan släpper och våren gör inträde i min omvärld och min själ ska ni se att jag är rätt trevlig och behaglig att umgås med!

Tjing!