I natt öppnade jag fönstret. Luften, som rusade in i mina lungor vid varje andetag, var isande kall. Det var vid midnatt och natten låg som ett täcke över byn.
En liten lampa lyste i ett hus långt bort på andra sidan vattnet. I övrigt låg hela min omgivning i ett dunkelt ljus, dock inte totalt mörker.
Efter någon minut kom månen fram och lyste över snön.
Magiskt blått blev ljuset och världen utanför fick med ens annorlunda skuggor och dagrar.
För månljuset är inte ljus ändå. Det är som ett förtunnat mörker som hjälper mig att se och samtidigt sätter dunkelslöjor för mina ögon.
I månljuset döljs och avslöjas hemligheter. Jag låter mig förföras av magin och känner hur min själ förenas med månens strålar.
Tills jag fryser om fötterna och måste stänga fönstret. På andra sidan glasrutan är magin bruten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar