Nu har jag gjort min premiärpromenad med stavar i händerna! Jag veeet, det ser urfånigt ut, men när man, som jag, bor på landet och är medelålders tant, så kan man bju på det!
Glatt överraskad av effektiviteten ska jag erkänna!
Dels kändes det som om det "tog" bättre, jag blev betydligt svettigare än jag blir av en "vanlig" promenad, dels fick jag inte det minsta ont i knät efteråt! Det är en STOR vinst. För det är drygt när det gör ont.
Så det är bara att låta stoltheten och snorkigheten ge vika för klokheten och effektiviteten.
Allt som får det att vara det minsta roligt att vandra som ett tok fram och tillbaka efter landsvägen är av positiv natur, och det kändes roligare.
Lade till och med in lite intervaller med högre tempo och längre steg. Skapar ett schema i huvet där intervallerna växlar och ökar i intensitet, då blir det nog vettiga promenader.
Jag kommer på mig själv att betrakta stavarna som min hund eller nåt... som behöver motioneras för att må bra. Mycket enklare när jag kan lägga fokus för behov utanför mig själv, då ser jag till att få det gjort även om det bär emot.
Nu har jag gjort mig förtjänt av en grötlunch och en stor mugg kaffe.
Förresten... jag läste någonstans att om man tar lite rengöringsmedel och gnuggar in medans man sköljer i varmt vatten och sedan växlar till kallt vatten och sköljer noggrant, så försvinner både fettavlagringar och dålig lukt... bra tips va?? Fast det kan vara ett tips för disktrasor...
Tjing!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar